Syfilisfingret

På den gamla goda tiden, innan den franska revolutionen, var den franska adeln ganska uttråkad. Eftersom det var en ganska lugn period och adeln ändå inte var ute och krigade så mycket längre hängde de mest inne på sina chateuer där de ägnade sig åt att supa, intrigera mot varandra och knulla runt. Eftersom det sistnämnda spred syfilis och man inte hade någon bot mot det, gav det upphov till en sedvänja...

Syfilis angriper nervceller. Till fingrarna i handen går två nerver, en stor till tumme, pekfinger och köra-bil-fingret och till viss del ickesingelfingret, samt nervus ulinaris ("kärringstöts-nerven") som kontrollerar lillfingret och till hälften ringfingret. I många fall av syfilis förstörs den sistnämnda nerven, vilket betyder att patienten inte kan böja lillfingret.

Så vad vi har är det absoluta toppskiktet i en ledande kultur som alla dricker med spretande lillfingrar. Lägre och lättimpade individer noterar detta och tror att det är "fint" att göra så och vips, 250 år senare, har syfilisfingret spridit sig över västvärlden snabbare än syfilis själv.