AG2004

Från Qultwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Och så hände det sig i Bobs år 1996 att Piskan, Claws, Krippz och Hedonisten tröttnade på sina liv under Ugglans fana och bestämde sig för att följa den årliga studentmigrationen till det förlovade landet på andra sidan havet*.

Så steg solen på den första dagen. Med beslutsamma blickar och en helgad öl i höger näve** steg de på de väntande bussarna som givits till de vandrande studenterna av de upphöjda ur Faust och Vostok. Och i dessa färdades de öster ut, mot de självlysande hamnarna och det stora fartyg, ty ett stort fartyg var det, stort nog att frakta det hundratals törstande pilgrimer, som skulle föra dem alla till de steniga strändernas land. Och tiden på fartyget var i sanning en prövningens tid för Punschens Utvalda. Agenter från de fruktade Högre Makterna vandrade tysta och osedda genom massorna och uttalade ord*** som spred skräck varhelst de hördes. Efter flera dagar till havs anlände vandrare till Gotland och fann att endast tre och en halv timma förflutit och klockan slagit midnatt. Vid hamnen väntade Raukarnas Prästerskap, redo att föra de migrerande till Kneippbyn, pilgrimsfärdens mål. Och Piskan, Claws, Krippz och Hedonisten fann att de var inhysta i ett rum värdigt Bobs utsända****. Och Pimp öppnade sitt huvud för vädret och fann att det var svalt utan hår.

Och solen steg på den andra dagen och allt tycktes vara rätt och riktigt. De rättrogna vallfärdade in till vishetens by, då deras sinnen och strupar krävde mer hundformade molekyler för att upphöja själen till ett mer upplyst stadium*****. Och ropen höjdes efter befrielse från djupet av den gula Popomaten. Och solen gick ner på den andra dagen och festligheterna kunde dra igång på allvar. För att fira lät Hedonisten en smurf fläta hans hår i två flätor, för att symbolisera att nu två dagar gått av denna heligaste av resor och fira pastan med parmesan han så tacksamt tog emot från HiLife. Och makter från den flippade sidan av verkligheten fann det för gott att raka Pimps ögonbryn för att se till att de inte skulle brinna upp.

Och solen steg på den tredje dagen och de onda andarna ansatte Hedonistens skalle inifrån. Det var en svår kamp som lämnade Hedonisten i dåligt skick hela denna dag, men låt det vara känt att Qult’s utsända inte kan stoppas. Och solen stod högt på himlen och de troende sökte sig återigen in mot vishetens högborg för att söka upplysning i botten på en flaska. Och Claws och Hedonisten vandrade i vishetens högborg och utförde den uråldriga ritualen****** just som traditionerna beskriver den. Sedan******* begav sig Hedonisten återigen till Kneippbyn för att njuta av det sköna vädret som Bob lät stråla över slätten och delta i ett vänskapligt kubbspel. Striden stod mellan de rättfärdiga pilgrimerna och de otrogna öborna. Men ack! Just när kampen var som intensivast förrådde en pilgrim de rättfärdigas sida och slog sig samman med infödingarna, och hoppet stod väldigt lågt. Men då anslöt sig en lila overall från Haddock och balansen återupprättades. Med hjälp av kraften kunde pilgrimerna slå öborna på deras egna spel, säkerligen ett bevis för att även i utlandet är Bobs makt stor. Och i solnedgången förkunnade Bosse Larsson verserna i Sveriges nationalsång och markerade slutet på den sista dagen. Så gick solen ner och de troende samlades i stora skaror runt Popomatens digitala sång för att fira sin vistelse i raukarnas land. Då samlades en ninja-trupp ur pop-i-toppeliten utanför Kneippbyns sista orörda mark: Sommarlandet. Som malar runt en eld cirklade de runt det område den lokala stammen förklarat tabu tills de fann en plats med mindre taggtråd. Likt skuggor bland andra skuggor tog de sig fram igenom den öde natten, men ljudet av festen så nära, men ändå så långt borta tills de fann sitt mål: tempelgrottorna! En labyrint full av lömska nät och svårmanövrerade tunnelrör dit inget månljus tränger in och raukarnas hemligheter är gömda. Efter att ha upptäckt den zen-liknande visdomen i de djupaste schakten tog de sig ut igen. Men när endast Hedonisten hunnit ut, hördes rösterna från det förbjudna områdets väktare då de fångat andra kommandopilgrimer och argt föst dom ut för att offras till de mörka gotländska gudarna. Hedonisten undkom med lindrigare skador från de specialodlade brännässlorna. Osäker på sina kommandokollegors öde men angelägen att undvika det, tog sig Hedonisten ner till den västra stranden, där rättrogna gjorde sig redo för att inta korvsakramentet vid en öppen eld. Anförd av Fezztingen känd som Kristi Bitch och med utsända från Sexkreation, InfoEvent, HiLife och PedSex delades korv med dônk ut till de närvarande pilgrimerna. I denna närhet av raukar nådde funderingarna kring tillvarons vara och icke-vara hissnande höjder: Hur många gånger måste man korsa landet innan man är en man/kvinna/person? Tänk om Bob är en av oss? Hur massiv är djungeln, exakt?

Och solen steg på den fjärde dagen och Qult’s utvalda jagade en Rauk Präst kapabel att välsigna deras heliga boende och ge dem en brunchbiljett. Den kalla vinden från väst blåste på både pilgrimer och öbor, kallandes de rättrogna hem mot fastlandet trots att inte alla blivit sprutade fulla. Så sökte sig studenterna till Vishetens hamnar för att åter gå ombord på fartyget som fört dem till Raukarnas Ö men ack så de fick vänta. Pizzor köptes, åts och kastades och Claws välsignades med morrhår******** och Bob såg att det var gott. Så återvände de migrerande studenterna till fastlandet, och resan tillbaka tog ännu längre tid än resan dit. Så steg de hemvändande åter igen in i bussarna och vilade i väntan på hemmets härd och nästa års pilgrimsfärd.

Men alla sov inte. Hedonisten var vaken, fasthållen av hungerhallucinationer, då han fick en vision från Bob Fader själv…

M-O-A-HAHAHAAAAA!!!


  • Eller åtminstone en rejäl bit ut från stranden
    • Utom Buffalo-jönsarna som hade bärsen i vänster näve
      • ”Här får du inte supa, ge mig den där ölen!”
        • Trots att de inte fick in Femman och missade Buffy
          • Fulla som ägg, redo att ätas upp av Sexkreation
            • Olla ringmuren
              • Fast det kan ha varit före
                • Jättesöta faktiskt